Archives

Har varit lite svängningar senaste tre veckorna. Gått från en ”bra” känsla till en urusel och konstant trötthet i kroppen i en vecka till att nu senaste dagarna ha ork i vardagen och även ”mått så bra man kan må igen”. Vad det beror exakt på vill jag inte analysera för mycket i nuläget,  men jag har ialf jobbat så aktivt jag bara kunnat med att ta det lungt… 

Att det är och kommer att bli en del ups and downs i kämpandet för att komma tillbaka till en tränande vardag och senare tillbaks till tävlingsarenan har jag till fullo blivit införstådd med nu. Det hade varit intressant att se hur återhämtandet hade sett ut om man hade målat upp det i ett diagram. Resan nedåt kan kanske jämföras med Lehman Brothers aktien 2008… Men förhoppningsvis blir resan uppåt något i stil med H&M aktien från 1979. 
Igår fick en fin liten matgädda på knappa 1.5 kg sätta livet till för att bli kvällens middag. Blir premiär att tillaga gädda i ugn för mig, men det ska nog bli ätbart det med. 

// Christian

Kristianstad firar 400 år i år och en massa festligheter pågår denna helgen då det var ganska exakt 400 år sedan den danska kungen Christian den fjärde valde att bygga upp en ny stad, mitt i ett träsk, i nordöstra skåne.
Tragiskt nog, var anledningen till detta att svenskarna bränt ner den gamla staden Vä till grunden och istället för att åter bygga upp min födelseort, byggde man alltså en ny stad som delvis ligger under havsnivån. I alla fall… Igår var jag inne och hejade på folket som jag kände som sprang jubileumsloppet. 5 eller 10km löpning mitt i centrala Kristianstad. Det var riktigt härlig atmosfär och väldigt mycket folk som skulle springa och titta på. För egen del njöt jag för fullt av den goa stämningen där fram tills några minuter innan start. När musiken ändrades från Veronica Maggio till Avicii och klubbmusik, klarade jag knappt att hålla mig i skinnet. 
Blev så sjukt J…A sugen på att ställa mig i ledet och springa för allt vad jag hade.
Det var nog fasen tur att jag inte hade någon som stod och hetsade mig, då vet man aldrig vad man hittat på. Ni som känner mig, vet att jag är en tävlingsmänniska ut i fingerspetsarna…

Nu hade det ju aldrig funkat för mig att springa igår, men det var ju inte kroppen som skrek efter att få matchas, det var huvudet som kopplar bort allt vad logiskt tänkande heter när tävlingsnerverna börjar smyga sig på…
Att jag dessutom inte sprungit en meter sen jag hade problem med löparknäet hade nog gjort sitt med.
Fast en gång i tiden var jag faktiskt en ganska duktig löpare.
För er som vet vad kalvinknatet är, kan jag skryta med att jag vann det i Kristianstad som 12 (?) åring och gick vidare till Skånefinalen på Malmö stadium
Annars har jag väl haft ett personbästa på milen på höga 36 min som 18 åring vilket jag varit rätt nöjd med, men som jag siktar på att putsa ner under 35 om 5, 10 år eller nåt.
Efter att ha tittat på löpartävlingen igår, träffade jag kompisarna Jagge och Macke på stan och fick höra att de anmält sig till ett event där man gick på glödande kol.
Jag bestämde mig för att hänga på och titta när de skulle bränna sönder sina fötter. Hehe
När vi kom dit halv tio på kvällen, fick dock även jag frågan om att vara med och vem kan säga nej till en sån utmaning?
Sagt och gjort, efter en timmes förberedelser var vi en grupp på drygt 20 st som gick på glödande kol.
Tillställningen lockade säkert över 200 personer när vi likt en ritual till trummor skulle ge oss ut på bädden av glödande kol. Mannen som hade hand om eventet påstod innan vi gick, att det var endast de som tvekade som skulle bränna sig och eftersom jag tvekade till logiken i att inte bränna sig (att jag inte skulle gå var aldrig något alternativ), brände jag ju mig lite
Fast fick ju inget brännmärke, men av de kanske 4-5 stegen man tog där, fick man kanske sig en glödande kyss två gånger.
Men det var det helt klart värt. Lite smärta och lite utmaning blev det ju trots allt, för jag kan lova er att det låter kanske lätt och ”som ingenting” när ni läser det här… Men när vi väl stod där ute inför en ganska stor åskådarskara och med en ledare som krattade på nytt glödande kol hela tiden, övervägde jag min intelligens och IQ nivå mer än en gång. 

// Christian

Som ni vet har jag ett samarbete med Wellnox och deras RÅ produkter. I dagarna släppte de faktiskt två nya juicer. En rödbeta/havtorn och sen rödbeta/granatäpple som ska bli oerhört spännande att testa.
När jag kom i kontakt med Wellnox visade det sig att inom Wellnox teamet, fanns där även en allt i allo läkare, forskare och EXPERT i dess rätta benämning med ett CV som få kan jämföra sig med. Såklart pratar jag om Olle Haglund.
( Finns även en dietist inom Wellnox, men där har jag fått grönt ljus efter att ha skickat in min kost/matdagbok ).

I fredags var jag uppe hos Olle i Stockholm för att göra diverse tester, b.la. mäta hur åldrad kroppen är, kärlstelheten och hur stor mängd fria radikaler och inflammationer man har i kroppen. 
Det blev en väldigt lyckad dag och jag flög hem med en bra känsla i kroppen.
Olle har full koll på ME (kronisk trötthet) och har botat personer som lider av den sjukdomen.
ME, utbrändhet och överträning är som kusiner, då symtomen dem emellan är väldigt snarlika, men skillnaden är främst vad som har varit den bidragande orsaken. I mitt fall träning och stress?
För att kunna hjälpa kroppen att snabbare komma på banan igen har jag sen i fredags dagligen börjat dricka RÅ prestation och RÅ lingon. Rödbetsjuicen för dess höga innehåll av nitrat som i en omvandlingsprocess blir kväveoxid i kroppen och lingonjuicen för dess funktion som superbär och kvalitativa innehåll av antioxidanter.
Dessutom tar jag numera dubbeldos av högkvalitativ fiskolja(omega3) för att förbättra kvoten mellan fettsyrorna omega 3 & 6 och därmed minska risken för ett inflammatorisk tillstånd i kroppen.

// Christian