Ett stort tomrum i livet

Älskade morfar, Åke Brenner lämnade oss för drygt en vecka sedan. Han drabbades av en massiv hjärtinfarkt (efter valresultatet?, Nej skämt är inte rätt tidpunkt) och då han har haft ett svagt hjärta blev det för mycket efter att ha kämpat emot länge.
Min morfar (och mormor!!) har alltid stått mig extremt nära. De har ju faktiskt varit mina extra föräldrar och alltid ställt upp som ens bästa kompisar. Deras hjälp har varit ovärderlig då mamma och pappa alltid har jobbat så mycket och även behövt ha avlastning från tre konstant rastlösa, bråkandes och brottandes söner.
I och med att de har en villa i Vä och både mormor och morfar är och var väldigt pedagogiskt lagda och med en stor allmänbildning har jag liksom mina två äldre brödrar spenderat varje eftermiddag efter skolan med den obligatoriska eftermiddagsfikat och läxhjälp. På senare år, när skoltiden var över har jag varit på besök så ofta jag har kunnat och ätit lunch, fikat och samtalat och haft utvecklande diskussioner med dem. 
Morfar var en väldigt fin man som var omtyckt av alla. Antagligen för att han var så jordnära och intresserad av personer. Hans respekterande sätt gjorde honom omtyckt bland allt folk och han var lika populär bland bönderna där han hade sina rötter som hos SAAB kunderna då han sålde SAAB bilar i Kristianstad.

Ifjol när morfar fyllde 90 år hjälpte jag honom att komma upp på cykeln igen. En önskan han haft efter många års frånvaro från sin militärcykel. Efter att ha hjälpt honom upp och hållit honom i midja/rygg kunde jag släppa honom och låta han trampa och balansera själv. Ett glädjefyllt minne som jag kommer att bära med mig för evigt.
bild(3)
























Morfar var väldigt väldigt intresserad av min cykelkarriär och följde mig intensivt. Han följde cyclesport.se och andra cykelsidor för att hålla sig uppdaterad. Även fast att det ibland kunde bli lite för många namn att hålla reda på med tävlingar varje helg och nytt motstånd ville han ändå höra hur det gått mot/för Benny Sonesson, Tobias Ludvigsson, Pölder Fredrik Olofsson, Hanna Nilsson och Malin Rydlund.

För att vara så gammal var det imponerande av honom att hantera sms, mejl, Skype och att kunna surfa på internet. Tack vare hans teknikkunskaper hade vi konstant kontakt via sms och Skype när jag befann mig utomlands.
Det var härligt och betydde väldigt mycket för mig att få prata med morfar (och mormor) och kunna se de via webbkameran när jag befann mig utomlands.
bild(4)





















Jag är så oerhört tacksam för att jag fått spendera så mycket tid ihop med mina fantastiska morföräldrar. De har utan tvekan format mig och bidragit till att få fram mina positiva sidor. Fast en del saker lyckades de aldrig rubba från mig. Som deras uppmaningar att jag skulle ta det lungt och inte vara så galen/göra något dumt ( i deras ögon sett, i mina var det antagligen det bästa för att maximera min drog, adrenalinet).

Att det gick relativt snabbt i slutet var skönt för oss alla även fast jag har svårt att riktigt acceptera eller inse faktum. Än idag, när jag skriver denna minnestext kan jag ej opåverkad skriva något om dig utan att falla i gråt. Men jag antar att det är en del i sorgeprocessen att acceptera att du lämnat oss.
Tack för allting älskade morfar.

// Christian

3 Comments

  1. Christian
    Christian 09-30-2014

    Tack. Ja han var verkligen en person som gjorde jorden till en bättre plats att leva på.

  2. Patrik
    Patrik 09-29-2014

    Beklagar verkligen, till dig och hela din familj, han var en väldigt fin man!

    Otroligt fint skrivet Christian!

  3. Tessan
    Tessan 09-27-2014

    Vacker text du skrivit Christian, Åke var en otroligt fin man <3
    Kram Tessan

[Twitter]