Eftersom jag har en flickvän som studerar i Stockholm spenderas en del av mitt resväskeliv i huvudstaden.
Är ju ingen riktig storstadsbo precis… och det blir jag alltid påmind om när jag åker tunnelbanan som jag inte är särskilt förtjust i…
Att cykla i Stockholm är jag heller inte helt förtjust i då allt är så mycket mer omständigt än hemma i Vä.
Men igår var faktiskt ett undantag då jag gav mig ut på en morgontur med cykeln.
Allt var faktiskt perfekt. Sommarvärme så man kunde köra i kort kort.
Solen var framme och vägarna var nästintill bilfria. Sen kan man faktiskt inte förneka att Stockholm är väldigt fint sommartid med allt vatten som omgärdar staden. Dessutom blev det lite go känsla när man var påväg hem från träningen och människorna började vakna till liv och söka sig till parkerna för att ha picknick eller sova ruset av sig?
Gårdagens underbara cykeltur byttes ut mot dagens ”välkommen till verklighetens pass”.
På dagens pass fick man uppleva massa bilister, ännu fler fotgängare och dessutom en labyrint av cykelvägar till både stadsdelar och ghetto som jag inte hittar till eller i.
Men pricken över i:et måste vara när man ser ambulanspersonalen ta hand om en misshandlad man i 50 års åldern mitt på blanka dagen idag. Vafan är det frågan om liksom? Ännu sjukare är det när jag tänker tillbaka på förra årets nyårsafton när jag och Annie hamnade mitt i (som åskådare;-)) ett knivbråk mellan olika förortsgäng mitt inne på en Max hamburgarbar!
I lilla Kristianstad har jag på min höjd sett slagsmål och som tur är har jag personligen bara behövt brotta ner idioter. ”Aldrig behövt dra fram en tattarkniv eller hämta ett avsågat hagelgevär” vilket verkar lite vanligare i städer som Stockholm (och Brålanda Johan Broberg 
?)
// Christian
